Idag när vi va ner på stan skulle vi köpa skridskor till honom, men han vägrade. När vi kom hem ville Elina åka, och han ville nog oxå....men han hade ju inget att åka på.... (konstigt, varför hade han inte det?!? :-) ) I allfall fick vi låna Felix skridskor för att han skulle få prova på och det visade sig gå bra och han ville aldrig gå hem....
TÄnk så humöret svänger. Han är SÅ envis. Ramlade säkert 100 ggr, men blev ändå galen när vi skulle gå hem. Han skulle minsann va kvar. Grrrr, man blir bara så trött och less. Först va vi så glada att han provade och att det gick så bra och så blir det ändå bråk och skrik och ens energi bara rinner ur....puh. Svärmor tröstade lite under julen att han är fem år, då är man så här i humöret. Hon är ju BVC-sköterska, så hon vet väl...speciellt efter dessa vaccinationsomgångar de haft... :-)
Nu sitter jag i massagestolen och värmer upp mej, nice!
2 kommentarer:
5 år och har säkert en hel del arv från sin far ;)
jag vet en kusin som påminner rätt mkt om sin morbror också, fast han är bara 3...
det krävs en hel del tålamod...
kram tilda
Att det gör...jorå, martin har sagt flera ggr att han vet vad det kommer från :-)
Det drygaste är ju att han är glad efter några minuter, men en annan är ju grinig skitlänge....
//Malin
Skicka en kommentar